Herrmodet har mycket gamla anor, och man kan därför stöta på begrepp som man inte vet vad de betyder. Dessutom kan det ibland råda olika uppfattningar om vad ett begrepp egentligen innebär.

Det finns sällan några lagar som reglerar vad som får kallas för vad inom modet. Därför är det viktigt att förhålla sig en smula kritisk när man surfar runt bland webbshoppar och modesidor. Kvalitet kostar, och det som verkar för bra för att vara sant, det är nästan aldrig sant. Dessutom är det bra att veta vad olika modetermer betyder, eftersom det ytterligare minskar risken för att bli lurad.

Måttsytt och skräddarsytt

Den största begreppsförvirringen inom herrmodet, ja kanske inom mode över huvud taget, rör skillnaden mellan måttsytt och skräddarsytt. Båda dessa kan beställas hos många skrädderier, och berör framför allt skjortor och kostymer. Men det går även att köpa jeans, skinnjackor och många andra typer av plagg på detta sätt. När man rör sig utanför den klassiska herrkonfektionen blir skiljelinjen ännu mera suddig.

Rent generellt kan sägas att skräddarsytt anses vara bäst, men hur resultatet blir beror också på andra faktorer, som skräddarens skicklighet och materialets kvalitet. Måttsytt med hög grad av hantverksskicklighet är bättre än skräddarsytt av lägre kvalitet, och ett plagg kan aldrig bli bättre än de tyger som används.

Många skrädderier, eller firmor som kallar sig skrädderier, erbjuder måttsytt. Ett plagg kan alltså vara sytt av en (eller flera) skräddare utan att för den skull vara skräddarsytt. På engelska kallas skräddarsytt för bespoke, och måttsytt för made-to-measure (MTM). Det gör det lite lättare att hålla isär begreppen.

Måttsytt innebär att tillverkaren utgår från en befintlig modell, som anpassas efter kundens mått. En större tillverkare har ofta färdiga delar i olika längder och bredder som sys ihop till ett plagg efter kundens mått. För det mesta görs bara en måttagning. Vill man ha ett bra resultat bör måttagningen göras av en professionell, men då blir det å andra sidan dyrare. Det finns firmor på nätet som erbjuder måttsytt, men där man får skicka in måtten själv. Resultatet kan bli bra ändå, men bli inte förvånad om du hittar en friskrivningsklausul på tillverkarens webbsajt.

Vill man ändra på delarnas form bör man välja skräddarsytt. Det är dyrare, men innebär flera fittings, vanligen tre stycken. Kunden kommer alltså att få prova plagget innan det är färdigt, vilket ger betydligt större möjligheter att anpassa det efter bäraren.

Full kanvas

En kavaj får stadga av mellanlägg, alltså en tygduk (kanvas) mellan foder och yttertyg. Detta mellanlägg kan klistras eller sys fast för hand. Om mellanlägget sys för hand ger det ett mjukare fall på kavajen än om det limmas. Helt handsytt kallas ful kanvas, och det finns också ett mellanting, halv kanvas. Det innebär att mellanlägget är fastsytt för hand i övre delen av bröstpartiet, och i kavajens slag. Nedre delen av bålen, och ärmavsluten, har dock limmade mellanlägg.

Limmade mellanlägg är enklare och billigare, men ger en kavaj med kortare livslängd. Det beror på att konstruktionen kan släppa efter några år, och det då är svårt att göra ändringar.