Att kläderna gör mannen är ett gammalt talesätt, men är det verkligen så? Vi hävdar att talesättet stämmer, i alla fall till viss del.

Kläderna gör alltså mannen. Om du inte tror oss rekommenderar vi ett besök på Nationalmuseum i Stockholm, eller något annat museum där man kan se målningar av äldre tiders potentater. En stor del av deras makt uttrycks i kläderna. Ibland kan man misstänka att klädernas prakt har överdrivits en aning av konstnären, säkert på order av den som har porträtterats. Men detta är egentligen spekulationer.

Kommer dagens politikerporträtt att väcka samma vördnad i framtiden, som äldre härskarporträtt gör idag? Troligen inte riktigt, men det behöver inte vara något negativt. Porträtt av kungar och andra härskare från äldre tider speglar den tidens uppfattning att makthavare var en annan sorts människor än det enkla folket. Detta skulle också speglas i målningarna. Idag förhåller det sig dock annorlunda. Politiker vill gärna betona att de är som alla andra, åtminstone i Sverige (i många andra länder är kulturen en helt annan på detta område).

Det har nästan gått lite väl långt åt andra hållet. Många tycker att svenska politiker – åtminstone de manliga – klär sig oerhört fult. Franska och amerikanska politiker har egna skräddare, men det brukar inte svenska statsministrar ha. I näringslivet ser det inte mycket bättre ut, även om det finns några lysande undantag. Svenska politiker och höga chefer kanske sticker ut internationellt, men deras nedkläddhet har också gett upphov till en motrörelse.

Allt fler svenska män intresserar sig för mode, och inte bara för klassiskt, välskräddat sådant. Märken som Acne, Nudie, The Local Firm och Our Legacy har gjort succé inte bara i Stockholm och Västerås, utan även i London och Los Angeles. Svenska män blir också allt mer uppmärksammade, både inom och utom landet, för sin klädstil.

Måste man följa stilregler?

Klassiskt herrmode handlar mycket om regler, och den som köper en bok i ämnet kommer att påträffa en hel del sådana. Det kan t.ex. stå att man aldrig bör knäppa den nedersta knappen i västen, att man aldrig bör knäppa samtliga knappar i en dubbelknäppt kavaj, eller något liknande. Samtidigt har många av de största ikonerna inom herrmodet brutit mot många av de klassiska reglerna, och inte minst introducerat nya element i modet. Dit hör individer som den brittiske Prins Edward, sedermera Edward VIII, som introducerade tröjor och slipovers med fair isle-mönster i det välklädda men ändå avslappnade modet.

En annan stilikon som bröt många regler är Gianni Agnelli, det moderna Italiens rikaste man. Han blev chef för Fiat 1966, och kontrollerade 4,4 % av Italiens BNP. Mest känd idag är han dock för sin stil, som har fått namnet sprezzatura. Agnelli bröt mot många av sin tids modekonventioner, och skapade därmed en ny modekanon.

Sprezzatura är dock ett ord som är betydligt äldre än Agnelli. Det nämn första gången i en handbok för hovmän som gavs ut 1528. I boken, Il Cortegiano, beskrivs sprezzatura som förmågan att få det man gör och säger att framstå som helt naturligt, hur uttänkt det än i själva verket är. Detta stämmer väl in på Agnellis stil, han hade bland annat klockan utanpå klockmanschetten.